justflippacoin

Jag hatar när jag mår så här. Jag känner mig nedstämd och orolig. Magen värken och tankarna snurrar runt i mitt huvud.
Helst av allt skulle jag bara vilja ligga i sängen med täcket över huvudet. Just nu är det svårt att känna lycka.
Jag vet att det finns folk som har det så mycket värre än mig, människor som lider och mår dåligt över betydligt värre saker. Men det kan inte hjälpas, jag mår som jag gör och jag önskar så att jag kunde slippa känna mig så nere.
Jag har en underbar familj och jag har vänner som man kan höja till skyarna, men det räcker inte just nu.

Jag är ledsen för att jag inte finns till för mina vänner, ledsen för att jag inte orkar engagera mig i saker, nere för att saker inte går som jag önskar, deppig för att tiden inte räcker till. När ska allt bli bra igen?

Förövrigt så sover baren sött i sina sängar och imorgon ska vi gå till leksaksaffären så att dom kan få köpa leksaker för deras julklappspengar. Jag ser framför mig hur dom kommer stå där inne imorgon med tindrande ögon och hur deras ivriga små kroppar kommer studsa runt bland hyllorn. Även om materiella saker inte är allt så kan jag inte låta bli att känna deras lycka över att få välja någonting, som dom verkligen vi ha, alldeles själva och sedan få se deras stolthet när dom får gå fram till kassan och betala med deras egna pengar.

Nå, slut babblat.
Ska rycka tv-spels kontrollen ur Jockes hand nu.

På återseende