120310

Jag kommer på mig själv med att gå runt som i någon jävla luftbubbla. Vakuum. Tomhet. Tankar.

Det är mycket tankar. Glädjen för att äntligen ha blivit sedd. Rädslan för domen. Lättnad för domen. Förhoppningar om framtiden. Rädsla, igen, för misslyckande.

Att det ska vara så svårt. Att säga att det är mycket nu är en underdrift!


Kommentarer
Postat av: Ida

Jag hoppas och tror, att framtiden bara kan bli bättre! Nu får ni hjälpen och verktygen att hantera det. Jätte fin bild på din fina son <3 du vet var jag finns gumman. Puss på dig!

2012-03-10 @ 20:36:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0